Igår lunch knatade jag och KistaKompisen till invigningen av nya delen i Kista Galleria. Redan i entrén möttes vi av söt portvakt som kämpade hårt med att samtidigt öppna två dörrar åt både in- och utpasserade. Undrar om han kommer att stå där fler dagar?

Inne i första klädbutiken (för tyvärr, det är fortfarande mest kläder i den här gallerian) var det inte bara slagsmål om kläderna utan även två DJs direkt innanför entrén och musik på hög hög volym. (Otroligt att att extremt hög volym på musiken faktiskt får folk att handla. Själv blir jag mest stressad.)

Sedan rasslade vi in på Max och provade deras elektroniska självbetjäningsmaskiner.

Blipp blipp blipp och så fick vi var sitt kvitto att visa upp borta i kassan i utbyte mot mat. Förmodligen mycket snabbare än att stå i kö och beställa som vanligt, men inte helt lätt att hitta i navigationen på skärmen - speciellt om man inte är familjär med deras menyer.

Och på utvägen kunde vi inte låta bli att le lite åt att skräpstationens hål för burkar var för litet för just burkar.

Annars kunde man spana på fotbollstricks, kämpa sig genom folkmassor, titta på kläder, titta på mer kläder, återupptäcka nygamla butiker (hälften av butikerna i nya delen har tidigare huserat i gamla delen) och fika.

Och på vägen hem igen kunde vi inte låta bli att reflektera över nya skylten ut mot Kista Torg. Biblioteket ligger på höger sida och kyrkan ligger på vänster sida. Blir inte folk förvirrade om skylten visar motsatsen?

Hihi. Matöppet säljer pasta i lösvikt.

Kul idé, men fungerar det? Och känns inte kilopriset lite högt (39.95 kr)?

Fördel: man behöver inte oroa sig för bakterier (tänk lösgodis) för pasta ska ju ändÃ¥ kokas…

Jag köpte en kruxväxt hos Kista Blommor och frågade hur jag bäst skulle sköta den. Hon svarade väldigt svävande och rekommenderade mig att söka information på internet(!).

För er som inte tycker att det är tillräckligt mycket mode i Kista Galleria… nu kan man även köpa kläder ute pÃ¥ Kista Torg.

Under en av årets vinterpromenader tog vi vägen via Salam Orientlivs i Husby där jag inte kunde motstå att köpa med mig en ask kikärtskakor.

Jag har aldrig sett nÃ¥got liknande förut men de var oväntat goda och väldigt lättätna; de är sÃ¥ smÃ¥ att “en till” inte gör nÃ¥gon större skillnad. Det blir absolut fler kikärtskakor i KistaMagen i framtiden.

Jag blev igår uppringd av en säljare som berättade att han jobbar med ett projekt för att lyfta fram och marknadsföra tolv intressanta företag inom olika branscher i Kista. Spännande tänkte jag och lät honom prata vidare.

De har ingÃ¥tt avtal med tre större matbutiker i omrÃ¥det och kunde under en fyramÃ¥nadersperiod, till ett mycket förmÃ¥nligt pris, erbjuda exponering pÃ¥ de smÃ¥ avlÃ¥nga “kundavskiljarna” som finns i kassorna. I priset ingick bÃ¥de tryck, produktion samt även leverans ut till butikerna. Speciellt det sista var smart, kommenterade jag; hur skulle de se ut om tolv olika företag själva skulle leverera just sin lilla annons direkt till butikerna.

Nu var jag inte alls intresserad av att göra reklam i Kistas mataffärer men det var en kul samtal med en kul säljare, baserad i Göteborg, som glatt pratade med mig om företagskulturer i Kista samt om hur trevliga och fräscha butikerna i Kista är och hur billigt och smidigt det är att göra reklam där.

Johan: Min gissning om kaffehak i södra tunnelbaneutgången visade sig vara helt rätt.

Namnet TaGå känns dock lite mesigt i sin översatta form, men då sittplatser hur som helst inte blir aktuellt på det här lilla stället så är TaStå inte ett bättre namnalternativ.

Ska bli intressant att se hur kö- och lämmelbeteenden på morgonen kommer att förändras när folk ska börja kaffe/bröd-köa.

Vi köpte middag på Ärvinge Livs nu ikväll och fick otrolig fin service av killen bakom disken (speciellt en av KistaKompisarna). Men förutom maten så hävde han också ner lite godis i matpåsarna.

Lite… visade sig vara rätt mycket när vi kom hem och packade upp maten.

Andra gången KistaChic skulle prova självscanningen på Coop avböjde hon erbjudandet om hjälp från personalen, hon har ju gjort det här förut, och klev självsäkert fram till en ledig maskin.

Första felet: Ställ inte din egen väska/påse på packhyllan om den inte är någorlunda tom.

För det gjorde jag. Och så scannade jag in ett litet paket apelsinjuice och la den i min handväska.
Maskinen: Kontrollerar varans vikt
Här försökte jag tänka logiskt och la upp juicepaketet på vågen. (Andra felet)
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.
Jag la tillbaka juicepaketet i väskan.
Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort juicepaketet igen.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.

Det där pågick ett par gånger innan terminalen låste sig helt och en kille ur personalen fick hjälpa mig att låsa upp den igen.

Och så försökte jag igen och lyckades scanna in ett par varor till. *plipp* *plipp*
(Dock utan att först korrigera fel 1.)

Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort yoghurtpaketet.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.
Jag la tillbaka yoghurtpaketet.
Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort yoghurtpaketet.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.

Och så höll det på ytterligare några gånger innan jag insåg att det förstås var min egen väska med allt annat junk som förvirrade den inbyggda vågen. Personalen fick än en gång rädda mig innan jag till slut hade lyckats scanna in alla varorna och kunde betala.

Kvällens tips är alltsÃ¥ att inte lägga upp egna grejer pÃ¥ maskinens packhylla, för den verkar inte riktigt kunna hÃ¥lla koll pÃ¥ vad som är “mitt eller ditt”.

(”Konversationen” ovan är Ã¥tergiven ur minnet och inte exakt, mer än känsla av upplevelsen.)

När Zark tidigare i veckan mejlade mig om de nya självscanningskassorna på Coop trodde jag att det var den typen som vi sett tidigare, med en liten scanningsapparat som man bär med sig runt i butiken. Men det var ju en helt annan variant som jag tidigare bara har sett och provat i London.

Personalen på Coop var som ivriga myror med att visa och hjälpa kunder hur de nya kassorna; det var full fart runt mig och ljudnivån därefter.

Om du rÃ¥kar trycka pÃ¥ hjälpknappen när du börja självscanningen sÃ¥ talar kassan, med hög och tydlig röst, om för dig hur du ska göra (“lägg varan i pÃ¥sen”) för att scanna in (“Plipp”), väga och söka efter samt betala dina varor.

Enda nackdelen med det här nya systemet är ju att kassören nu inte får chansen att hjälpa oss att packa våra påsar. Men det kan vi nog leva med, det är ju alltid roligt att leka med ny teknik.