Albumet Skisser av en vacker plats släpptes förra året och är precis som det heter: vackra musikaliska skisser av “vackerhet”. Mjuka, ljuva låtar som direkt smälter rakt in i hjärtat.

Oftast väljer jag att spela Johan Heltnes musik precis innan jag ska gå och lägga mig, när jag behöver varva ner och reflektera lite över det som varit. Speciellt gillar jag det inledande och obetitlade spåret på skivan men även låt fyra Så fel klingar fint (men fel).

Ett ord jag skulle välja är enkel, Johans musik känns enkel.
Samtidigt inte. Det är något med melodierna, körsättningen och arrangemanget som känns unikt och speciellt. Johan är absolut en guldklimp i den svenska musikdjungeln.
Josefine, du borde lyssna om du får möjlighet.

Imorse vaknade jag till en välbekant låt på radion. Innan jag blev riktigt vaken noterade jag dock att den här låten inte är något jag normalt hör i radion utan mer i låtlistan på jobbdatorn.

Kvart över sex imorse spelade SR P3 Run to the hills med svenska gruppen Hellsongs. Jag blev tipsad om dem tidigare i våras och gillade med en gång deras ovanliga upplägg - de tolkar kända hårdrockslåtar i betydligt mjukare och ljusare tongångar. Ett par av låtarna går fortfarande att ladda ner från deras webbplats men de har precis nyligen släppt en EP. Och på torsdag har de en gratisspelning på Debaser i Stockholm.

Hellsongs består av Johan Bringhed, Kalle Karlsson och Harriet Ohlsson
Foto: Sophia Sånglöf

Sveriges Television har satt ihop ett jättefint program från årets Re:Orient-festival på Södra Teatern. Man får möta både musiken från festivalen och artisterna som framförde den. En salig blandning helt enkelt.

I år var festivalens tema Al-Andalus, det vill säga Spanien före 1492 då kristna, muslimer och judar levde fredligt sida vid sida under muslimskt styre i närmare sjuhundra år.

Jag har precis sett programmet som gick på SVT2 idag, men de visare ett par repriser som jag tycker att ni kan spana in i nästa vecka.

SVT 2 mån 28 aug kl 23.00
SVT 2 fre 1 sep kl 15.20

Mer information hos SVT

Jag har blivit så otroligt musikknarkig, och då speciellt orientalisk musik. Både på jobbet och hemma. Jag vill ha fler skivor, fler låtar, mer musik. Vill upptäcka nya artister och sitter samtidigt med näsan mot datorskärmen och läser scheman och info hos än den ena dansskolan, än den andra. Spelar roll att jag redan är inskriven på en kurs - jag är girig och vill ha mer.

Men detta musikknarkande, är det nyttigt? Tröttar jag inte ut min hjärna? Det får mig i alla fall att hålla mig från tv och annat menlöst tidsfördriv. Det får mig att röra på mig och känna lycka. Men knark brukar väl inte vara äkta lycka? Eller så är musiken och dansen precis det som får mig lycklig för alla människor väljer sin egen lycka och hur den väcks till liv.

Ja tack, säger jag och fortsätter gunga vidare på kontorsstolen. Ge mig mer av mitt knark.

Knark hos Nationalencyklopedin

knark, slanguttryck för narkotika.

Narkotika hos Nationalencyklopedin

narkotika, sing. narkotikum, begrepp som ursprungligen omfattade ämnen som kan framkalla narkos, dvs. sömn och bedövning, och som nu är samlingsnamn för ämnen som är eller kan vara beroendeframkallande.

Fast å andra sidan. Jag blir ju varken sömnig eller bedövad…
Jag blir glad och lycklig.

Jag har precis bokat mig en konsertbiljett.
Om två veckor ska jag lyssna på och dansa loss till egyptiske Hisham Abbas som är på sverigebesök i samband med “festivalen” Street goes middle east.

Jag lär stornjuta av hela den helgen. Bazar, club, musik… oh! Allt i orientalisk anda. Ja, tack!
Nu ska jag bara lyssna in mig lite bättre på Hishams musik för jag har mest bara enstaka låtar hemma och inget helt album.

Här kan man titta på ett par musikvideor med Hisham, den mest kända kallas Nary Narin. Lite mer historia än vanliga västerländska videor, helt klart värda att spana på bara därför.

Sabina, vad gör du medan du sitter i telefonkö?
Jag gör allt möjligt, allt från att bädda sängen till att diska.

Igår när jag satt i telefonkö så chattade jag samtidigt som telefonen spelade musik. Jo, det är helt sant.

Själva musiken var det iget fel på, melodiös pop men texten handlade om kärleksdravel. Tänk om jag inte alls ville lyssna på sådant? Jag vill lyssna på glad musik i telefonkön.
Undra om jag hade stått ut med Sven Ingvars i kön, jo, kanske.

Det skulle kunna bli en hel industri att tjäna pengar på.
“Sven Ingvars (eller välj ett annat band här) lanserar sitt nya album i ****´s telefonkö”.
Helt klart överbelastning när Jöback lanseras så (att tänka på att han är så folklig)
Om telia skulle ha den grejjen så hade alla haft problem samtidigt…

…det är ingen bra idé och kanske är det lättare om det är tyst i luren.

När hjärtat blir lite ledset är det bara att plocka fram skivspelaren och lyssna på lyckomusik. Det finns massor av fin musik.
Just nu lyssnar jag på en skön låt som jag har kopierat direkt från marockanska radiokanalen 2M. Ingen aning om vem som sjunger, men sakta sprider sig leendet i både hjärtat och ansikte.

Josefine, vem behöver vara ledsen när det finns musik?

Jag har börjat med den nya (o)vanan att köpa musikrelaterade grejer till Josefine. Och då menar jag inte alls skivor eller annat sånt “självklart”. Oh, nej. Det har till exempel blivit g-klavar att ha i öronen eller i håret, eller kring halsen som ett halsband. Och nu senast; Ett par strumpor med notlinjer, noter och g-klavar på. Ingen direkt melodi gick att utläsa men lite inspiration kanske strumporna kan ge.

Josefine, vad säger egentligen dina fötter och tår nu när de också kan vara inpackade i musik?

Jag lyssnar oftast på radio i bilen, ingen annanstans är jag så isolerad att jag lyckas lyssna ordentligt och dessutom är bilstereon så skruttig att den bara klarar radio och gamla kassettband (!).

Så jag snurrade ett varv på bandvågen för att se om jag kunde upptäcka något nytt - vilket jag gjorde. 97.3 fm!
Orientalisk musik!
Jag var jättenöjd, den upptäckten gav absolut en radiostation som jag ofta kommer att lyssna på när jag är ute och kör. Men när jag råkade köra genom Täby hände något underligt - SR P3 slog sig in i radion och jag lyssnade plötsligt på båda stationerna samtidigt. Ingen ljuv musik för öronen direkt. Men just då verkade P3 höras lite överallt så antingen var det min radio som fick spatt eller så sände de över alla frekvenserna samtidigt.

Ja du, Josefine. Ibland råkar man ut för saker som man aldrig ens hade kunnat gissa sig till.

I torsdags var jag på Pridefestivalen här i Stockholm för att se deras schlagerkväll som innehöll en hel mängd av för mig både kända och okända artister och låtar. Stämningen var på topp nästan hela tiden och vi både skrattade, dansade och applåderade. Men så kommer vi då till det där oväntade: Jag har dansat till Lasse Berghagen. Han är en artist jag aldrig riktigt brytt mig om trots att han är så där stor och folklig i Sverige. Men när han dök upp på scenen och publiken drog igång med både sång och dans var det bara att hänga med och “rocka loss”.

Annars var det både många bra och några dåliga inslag på scenen, om man nu nödvändigtvis ska köra playback så kan man väl åtminstone försöka synka läpparnas rörelser med sångtexten.